Terms and condition

Från industriområde till levande stadsdel

De kommande tio åren ska Slakthusområdet i södra Stockholm utvecklas från ett industriområde till en urban, inspirerande och levande stadsdel. På den kilometerstora ytan bakom Globen ska 3000 bostäder samsas med 14 000 arbetsplatser, handel och service, parker och torg. De kulturhistoriskt värdefulla byggnader som finns här ska bevaras och utvecklas för att platsens hundraåriga historia ska möta mat, kultur och upplevelser i småskalig miljö.

Men vägen hit kommer att vara full av gropar. Eller rutor snarare. Först år 2033 beräknas det mesta vara på plats och innan det är möjligt måste själva marken analyseras. För att göra analysen måste Skanska gräva upp ruta för ruta upp och markinnehållet mellanlagras för materialprover. Totalt ska 75 000 ton berg och 96 000 ton jord schaktas bort. Projektet är Sveriges största testbädd i stadsmiljö för en fossilfri entreprenad och samtidigt en möjlighet att testa morgondagens eldrivna maskiner och digitala tjänster.

Minskad administration efter bara sex månader

Skanskas arbete syftar till att sänka och jämna ut marken, där det idag är höjdskillnader på uppåt tio meter. Totalt ska nästan 35 000 maskintimmar omvandlas till fossilfria. Projektet har som mål att spara över 2 000 ton CO2-utsläpp, vilket motsvarar utsläpp för 35 lastbilar som kör åtta timmar om dagen under ett år. Entreprenadarbetet bäddar för en ny stadsdel och binder samman Slakthusområdet med det befintliga gatunätet.

”Det låter komplext och det är det också,” berättar Projektchefen på Skanska, Lisa Kroon. ”Skanska söker sig aktivt till lite svårare projekt med höga krav på innovation och samarbete.” Hon vill vara tydlig med att hon bara provat två av de digitala system som finns tillgängliga för optimering av utlastningsprocesser. “ELO är inte det enda systemet på marknaden men vi är nöjda och det funkar superbra. Och att registrera massorna känns allt mer självklart,” säger Lisa Kroon.

Tove Flodman är Produktionsingenjör vid Skanska Väg och anläggning och arbetsledare för projektet. Hon menar att administrationen minskat med Efficient Load Out och att Skanska sparar flera dagars arbete i månaden. “Tidigare var man tvungen att lägga minst en dag i veckan på att matcha kvitton mot varandra. Nu kollar jag datan varje dag – men bara för att få bekräftelse på att allt stämmer. Jag behöver inte vänta en hel vecka.”

När det gäller samarbetet med Efficient Load Out är hon också nöjd. ”I och med att de utvecklar tjänsten löpande utifrån våra behov så är vi i princip självgående. Jag kan själv lägga till nya maskinister när jag behöver. Maskinisterna kan lägga till nya fordon och ändra massor”, säger Tove Flodman.

Fem minuter för att starta upp nya grävmaskinister

Tove Flodman menar att tiden hon lägger på att instruera nya grävmaskinister är försumbar. ”Det som behövs är en smartphone. Sedan handlar det om ungefär fem minuter på morgonen för att de ska förstå hur det funkar och kunna köra igång. Det är svårt att göra fel eftersom den är så användarvänlig.”

Innan projektet startade fanns en oro för att det skulle uppstå tidsförskjutningar om man behövde kontakta support, men det visade sig vara obefogat, menar hon. “Det har fungerat väldigt smidigt. Eftersom vi jobbar med projekt under flera år sker ju också en viss personalomsättning, och det här systemet gör överlämningarna till ny personal enklare.”

Enkelhet avgörande för medarbetarna på sajten

Jimmy Olausson är en av grävmaskinisterna i projektet och han är nöjd. ”Jag märker en stor skillnad mot tidigare system. Dels är det lätt att använda och intuitivt, det är enkelt att förstå och lätt att göra rätt.”

En annan fördel han märkt av är möjligheten att själv kontrollera arbetsprocessen och optimera lastningen. ”Jag kan själv lägga till registreringsnummer, nya lastbilar och lastrutor vilket gör arbetet betydligt mer effektivt än om det måste gå via arbetsledaren,” säger Jimmy Olausson.

Projektchefen Lisa Kroon menar att just enkelhet är avgörande för att en digital tjänst ska fungera bland medarbetarna i industrin: ”Man måste komma ihåg att det finns många som söker sig till den här typen av praktiskt arbete för att slippa det digitala. Om det inte är smidigt och användarvänligt kommer det inte att fungera”, säger hon.

Klimatrapportering och beräkning av CO2-utsläpp

Inom projektet fossilfri entreprenad ska Skanska fylla tillbaka 120 000 ton massor, resten är ett överskott. “Det är ett stort åtagande att återanvända istället för att använda nytt jungfruligt material”, säger Lisa Kroon.

Man registrerar främst för miljöhanteringen; för att kunna återrapportera vart massorna tagit vägen, samt för extra kvittens till Naturvårdsverket. Statistiken som kommer in styrker registreringen i Efficient Load Out.

I nuläget ingår inte CO2 i återrapportering men Tove Flodman visar hur man kan räkna ut summan. “Här kan man se vart vi har kört sett till respektive mål. Man kan söka på alla lass, vart det åkte, vem som körde och exportera som Excelfil. Man ser alltså lastplats och avlastningsplats, hur mycket körde vi mellan de här två högarna, på en dag, en vecka eller en månad.”

Lisa Kroon förklarar: “Man har ofta en fördelningsnyckel på föroreningar med tydlig uppföljning. Här ser man koden för vilken ruta man grävt. För varenda ruta berättar vi exakt vart vi kört och det är enkelt att sortera i Excel. Om några veckor ser vi också sorteringsverk. Ibland kör vi stora mängder till mottagningsanläggningar och då kan mottagningsanläggningens våg läsa in med QR-kod enligt BEAst standard.”

“Alla parter tjänar på det”

Exploateringskontoret ser också tydliga fördelar med tjänsten och hur den använts – och hur den kan användas för att effektivisera andra projekt. Fredrik Bergman är Projektchef Genomförande för Norra Djurgårdsstaden och han ser varför systemet behövs.

“Att minska transporterna är oerhört viktigt och det här systemet skapar möjligheter för att lastoptimera sina transporter. Genom att veta kan man minska transporterna, och den som lastar vet. Då har man vunnit mycket – både som beställare och transportör,” säger Fredrik Bergman.

Fredrik Ågren från Exploateringskontoret och Byggprojektledare för Slakthusområdet instämmer: “Det är en stor grej både ekonomiskt och klimatmässigt. Alla parter tjänar på det här systemet, så det skulle absolut vara aktuellt för oss i andra projekt.”

”Konceptet är bra – att man har koll. Man får mätdata grafiskt och digitaliserar hela värdekedjan avseende transporterad mängd material. Digitala följesedlar skapar transparens och förenklar fakturahantering som annars suger tid och kraft”, säger Fredrik Bergman.

Spårbarhet A och O för Stockholms stad

Idén till projektet kom från Sven Brodin, Senior Byggprojektledare på Exploateringskontoret, Avdelningen för Byggprojektledning och Upphandling. Staden samarbetar löpande både med Trafikverket och Malmö och Göteborgs stad, och det var i samband med ett besök på Västlänken i Göteborg som han och hans kollega fick höra om Efficient Load Out.

”NCC var så glada över det här systemet så vi förstod att vi måste se över tjänsten även för Stockholms stad. För oss är spårbarheten en av nycklarna för ett framgångsrikt miljöarbete, och återvinningen ska ske lokalt i största möjliga mån. Med lokala krossar kan vi öka återvinningsgraden från 30 till 70 procent, och med Efficient Load Out får vi dessutom veta vad som är förorenat och inte. Det gör att entreprenören kan optimera processen kring masstransporterna.”

Han trodde själv att det skulle vara betydligt krångligare än det visade sig vara. “Det har gått långt över förväntan”, säger Sven Brodin.

Något som efterfrågas av såväl staden som Skanska är att få ut rapporter som motsvarar BEAst-standard. Stockholm stad tittar redan på hur man ska kunna utforma upphandlingarna för att både ställa höga miljömässiga krav på entreprenörerna och samtidigt ge goda förutsättningar att efterleva kraven. Det innebär att kraven måste vara tydliga i upphandlingarna men också att entreprenörerna måste känna till vilka alternativ som finns för att kunna göra en väl underbyggd bedömning.

Lisa Kroon: “Ju mer komplicerat ett projekt är, desto viktigare blir det att ha koll – särskilt när vi ska redovisa mot miljöförvaltningar. Miljökraven kommer vara högre framöver och i och med det behöver vi visa att vi gjort rätt. Det smidigaste är att jobba med den här typen av system. Jag vet inte hur vi skulle ha gjort annars”, säger hon.

Bra känsla med transparens och mindre krångel

Efficient Load Out lyfts ofta fram för sin möjlighet till transparens där de olika användarna enbart ser den information som är relevant för dem. Lisa Kroon: “Det är väldigt transparent och staden kan gå in och kolla när de vill. Skulle någon miss uppstå går den att rätta till i efterhand. Det är en bra känsla att allt registreras och att man har rent mjöl i påsen.”

Fredrik Ågren lyfter också fram vikten av struktur eftersom ett stort ansvar vilar tungt på många axlar: “Vi är flera som har ansvarsområden där vi ska stå till svars för att alla gör rätt. Jag ger Projektchefen uppdraget att ha koll, hon ger det till Arbetsledaren som i sin tur ger uppdraget till maskinister och lastbilar. Efficient Load Out skapar en struktur som ger en effektivare och säkrare hantering”, säger han.

Och hur ser framtiden ut? Projektchefen på Skanska, Lisa Kron: ”Det är helt nödvändigt att man som entreprenör använder någon typ av uppföljningsverktyg, annars har man ingen möjlighet att redovisa sitt arbete. Att gräva i mark som kan vara förorenad – det står Stockholms stad, alla kranskommuner och hela Sverige inför. Då måste man ha ett system, alla dagar i veckan”, säger Lisa Kron.

En fossilfri entreprenad.

Vill du läsa mer om projektet?