Terms and conditions

I Stockholm pågår ett spännande projekt som kommer att få stor påverkan på livet för många i regionen. Det är tunnelbanans Gröna linje som ska förlängas från Odenplan till de snabbt växande stadsdelarna Solna och Arenastaden. Det är förvaltningen för utbyggd tunnelbana, FUT, som givit Italienska Itinera uppdraget att driva projektet, och det gör de med hjälp av bland andra VSM Entreprenad. De båda bolagen är överens: Efficient Load Out ökar produktiviteten och spårbarheten, minskar utsläppen – och är enkel att använda.

Vid en av de framtida tunnelbanestationerna, Södra Hagalund, pågår arbetet med att borra ett sex meter brett och 40 meter djupt hål som ska bli ventilation ned till den blivande tunnelbanan. Klas Dahlgren är arbetsledare på VSM Entreprenad, en del av Bellman Group. Han testade Efficient Load Out redan 2020 i samband med Västlänken i Göteborg, och han tyckte att tjänsten var väldigt bra.

– Det funkar såklart att använda papper och penna också, men bara till en viss gräns. Är det fler än två tjänstemän i produktion kan man inte sitta med pärmar och jämföra varje vågsedel för sig. Om jag är borta så ska någon annan kunna kolla snabbt och enkelt, både vad gäller översikt och detaljerad spårbarhet.

Stor fördel att följa processen i realtid

Klas Dahlgren har provat flera system tidigare men ELO är det han är mest nöjd med.
– De flesta appar har samma tanke, men just ELO har flera unika fördelar. Ta bara det att lastbilen är inkluderad och att man kan se när han är på deponin.

Det fina med det, menar han, är att man får möjlighet att hjälpas åt.

– I realtid dessutom. Lastbilen kan ringa och be om sitt lass, grävmaskinisten kan kolla lastbilen. Man kan rätta varandra så det blir inga lass som försvinner, och utslaget på ett år är det en viss procent man sparar in där. ELO underlättar arbetet kopiöst.

Den mänskliga faktorn kommer man dock inte ifrån, menar Klas Dahlgren. Grävmaskinisten kan råka trycka in fel utan att lastbilschauffören tänker på det. Eller så har maskinisten givit rätt instruktion men lastbilen väger in det fel.

– Mänskliga misstag får man räkna med när vi jobbar med människor, men med ELO har vi möjlighet att ta reda på exakt var det gått fel och korrigera det. I dagboken ser jag ungefär vilken ruta vi var på – vid vilken tid på dagen.

Kan justera prognosen direkt på morgonen

En annan stor fördel är att han hela tiden kan gå in i systemet via mobilen och följa upp produktionen.

– Jag jobbar inte natt men vi har ju nattskiften, så när jag vaknar kollar jag direkt antal lastade ton, om det gick bra eller dåligt och om några avviker från prognosen. Då kanske jag ser att hälften av bilarna kan köra ett extra lass jämfört med prognosen. På ett år blir det ganska mycket.

Alternativet är han inte så förtjust i: att samla in vågsedlarna en och en.

– Chaufförerna slutar ju sitt skift på mottagningsanläggningen och skickar kanske in sina vågsedlar när veckan är slut, men det kan lätt handla om två veckor. Det går ju inte att gå tillbaka och ändra planen då.

“Det ska vara enkelt att jobba”

För den dagliga uppföljningen använder han sin vanliga telefon.

– Samhället är ju där nu, att i princip alla har någon typ av smartphone, och mer behövs inte.

I mobilen tittar han framför allt på antal lass och antal lass per vecka. På datorn kan han fördjupa sig i mer information, tex inför faktureringsavstämningar.

– På datorn kan jag få exakta klockslag, deponi, regnummer, lastmaskin eller typ av massa.

Han upplever inte att det är svårt för någon att använda tjänsten.

– Tvärtom. Maskinisten bara klickar på “Skapa lastkvitto”. All information används sedan som underlag för exempelvis lönekvitton.

Däremot måste man förmedla till nya maskinister hur viktigt det är att det blir rätt.

– Jag jämför med Excel. Petar du in fel uppgifter i ett excelark så kommer det att bli fel.

Blir det inte rätt uppstår strul med dagbok och fakturering. Det är en kedja som ska hålla ihop.

Han återkommer till att tjänsten är användarvänlig.

– Jag att det ska vara enkelt att jobba. ELO får saker att bli enklare och det är enkelheten jag vill åt. Nyckeln med optimering är ju att jobba proaktivt och med ELO är det enkelt att göra det.

Minskad administration, transparens och miljöfördelar

Något annat han lyfter är att han sparar in på administrationskostnader, att systemet är transparent och att det är bra för miljön.

– Vår projektingenjör sparar jättemycket tid på den minskade administrationen. Och transparensen är bra – alla kan få ett konto och gå in och titta. Det gör att man litar på varandra, för det syns ju om någon efterkonstruerat ett lass.

När det gäller miljön tror han att det är en bra drivkraft att tjänsten leder till minskade utsläpp samtidigt som det är ekonomiskt fördelaktigt.

– När man optimerar vinner man ju på det både ekonomiskt och miljömässigt. Vi kan tjäna mer pengar och se procentuellt hur stor del av lastkapaciteten vi använder, säger Klas Dahlgren.

Superenkelt med dubbel säkerhet för grävmaskinisten

Roger Johansson är grävmaskinist på projektet. Även han är nöjd med ELO.

– Det är superenkelt att använda. Hur lätt som helst. Jag klickar bara fram ett registreringsnummer på en lastbil, ger instruktionen och så hämtas det upp.

Roger minns ett projekt där de inte hade ELO.– Det blev totalt kaos. Lastbilschaufförerna hade tappat bort vågsedlarna så projektledaren fick avbryta allt och skicka hem allihop innan det blev ännu värre.

Men känner du dig aldrig övervakad när projektledaren kan kolla vad du gjort?

- Nej inte alls. Tvärtom ser jag det som en säkerhet. Om jag skulle glömma att registrera något så finns ju lastbilschauffören, för han kan ju inte åka utan att jag först givit instruktionen. Så det blir en dubbel säkerhet.

Roger Johansson ger ett exempel:

– Det kan hända att jag bara har tolv lastinstruktioner registrerade medan lastbilschauffören har 15 vågsedlar. Utan appen hade tre lass försvunnit och vi hade kanske inte fått betalt för dem. Så jag tycker att ELO funkar jättesmidigt, säger han.

Kan visa att man jobbar aktivt med miljömålen

Enligt kontraktet måste Itinera kunna redovisa varje vågsedel för varje last digitalt. I stället för att VSM Entreprenads lastbilschaufförer ska ta ett foto på varje vågsedel och skicka till Itinera som då dubbelkollar den så kan Itinera enkelt spåra varje transport med ELO. Dessutom valde de att ta det ett steg längre.

– Vi ville också veta hur mycket vi lastar totalt och vilken lastningsgrad vi har i procent. På så vis kunde vi optimera hela produktionen.

Men det var inte allt. I ett tredje steg ville de jobba mer miljövänligt och kunna verifiera det.

– Både Itinera, FUT och Bellman Group har högt ställda klimatambitioner. Genom att beräkna utsläppsmängden för en transport och jämföra tidigare lastningar i en graf kan vi visa att vi arbetar mer miljövänligt med ELO, säger Alexandra Ziarkali. Idag ligger lastningsgraden på 99%, så det blir en stor miljöbesparing, samtidigt som vi är säkra på att slippa böter och viten för överlast.

Skulle du rekommendera systemet till andra?

- Så länge du har krav på dig att redovisa vågsedlar digitalt så rekommenderar jag det definitivt. Det hjälper dig att minimera jobbet, det kapar administration och du slipper registrera varje fotograferad vågsedel två gånger. Utan ELO skulle man behöva gå runt med massa papper och lägga tid på att leta fram vågsedlar så den minskar väldigt mycket administrativt arbete.

Jag kan inte komma på något system som fungerar bättre, säger Alexandra Ziarkali.

Om projekt Grön linje till Arenastaden:

I Stockholm pågår projekt Grön linje till Arenastaden. Det är tunnelbanans Gröna linje som ska förlängas från Odenplan till de snabbt växande stadsdelarna Solna och Arenastaden.

• Förvaltningen för utbyggd tunnelbana är den av trafiknämndens förvaltningar som ansvarar för att genomföra tunnelbanans utbyggnad.
• Förutom att skapa fler resmöjligheter kommer även cirka 80 000 arbetsplatser och 11 000 bostäder att byggas utmed sträckan.
• Hagastaden är en växande stadsdel som knyter ihop Solna med Stockholm. Här kommer 6 000 nya bostäder och 50 000 arbetsplatser att rymmas.

Vill du läsa mer om projektet?

‍